277 miljoner kronor blev den slutliga kostnaden för nya Glänningeskolan. 41 miljoner, eller drygt 17 procent, dyrare än det upphandlade priset.

277 miljoner kronor blev den slutliga kostnaden för nya Glänningeskolan. 41 miljoner, eller drygt 17 procent, dyrare än det upphandlade priset. Foto: Rickard Gustafsson

Slutnotan för nya Glänningeskolan – 277 miljoner

Passivhusmodellen sparar in ökade kostnader – professor ifrågasätter satsningen

LAHOLM. Nya Glänningeskolan kostade till slut 277 miljoner kronor. Det är 41 miljoner över det upphandlade priset. I slutändan utlovas att den billiga driften i passivhuset sparar in alla extrakostnader. Men professor Christer Harrysson menar att passivhus inte alls lever upp till sina löften.

Av
Bosse Vikingson

I maj 2016 beslutade fullmäktige om den nya skolan i Glänninge. Anbuden uteblev och först ett år senare hade två anbud kommit in. Det bästa priset var 236 miljoner kronor.

Nu står skolan klar och priset landade på 277 miljoner, 41 miljoner kronor över utsatt pris.

Men det mesta har sin förklaring. Det tarvades mer markarbeten än planerat, vilket kostade 12 miljoner extra, idrottshallen för 10,2 miljoner lades till och dessutom förbättrades säkerheten för 1,3 miljoner.

Utöver detta gjorde högkonjunkturen att priserna höjdes med 17,3 miljoner kronor, vilket motsvarar en ökad kostnad på drygt sju procent.

Är då kostnaderna på tok för höga? Kanske.

Stefan Lundström, vd för Laholmshem som skött bygget, menar tvärtom – de är inte höga. Han har jämfört Glänningeskolans kostnader med andra skolprojekt och funnit att priset per kvadratmeter är tio procent lägre än andra jämförbara projekt. Byggkostnaderna per elev ligger sju procent lägre.

Ytan per elev är dock fem procent större än i jämförbara projekt.

Driftsmässigt sparar man galant in vad det kostat extra att bygga.

En annan jämförelse är Elmeskolan i Älmhult som stod färdig för något år sedan. Det är Sveriges största passivskola och nu går det att se om planerna höll.

Det fungerar jättebra med passivskolan, säger fastighetschef Lars Lund.

Att Glänningeskolan, precis som Elmeskolan, blivit dyrare än planerat ser han inga problem med.

Driftsmässigt sparar man galant in vad det kostat extra att bygga. Oja, säger han.

Lars Lund pekar på byggnormen som tillåter sju gånger så hög energiåtgång som blivit fallet i Älmhult.

Stefan Lundström, vd för Laholmshem och Kommunfastigheter, tycker inte att slutnotan är för dyr i jämförelse med andra skolprojekt. Kvadratmeterpriset på nya Glänningeskolan är tio procent lägre än andra jämförbara projekt

Stefan Lundström, vd för Laholmshem och Kommunfastigheter, tycker inte att slutnotan är för dyr i jämförelse med andra skolprojekt. Kvadratmeterpriset på nya Glänningeskolan är tio procent lägre än andra jämförbara projekt Foto: Arkivbild

Stefan Lundström ser också energifrågan som central. Glänningeskolan kommer att hålla en jämn temperatur på 21 grader året runt.

Det sker till en kostnad som motsvarar två normala 70-talsvillor. EU har slagit fast att en tredjedel av all energianvändning inom EU är klimatisering av byggnader, därför är detta så extremt viktigt, skriver han i ett mejl.

Varför ska man krångla till det?

Men Christer Harrysson, professor och teknisk doktor i bygg- och energiteknik, från Falkenberg håller inte med. Han menar att passivhus inte enbart är obetydligt dyrare än traditionellt byggande:

Merkostnaden blir 10 till 20 procent högre, säger han.

Bland anat har passivbyggnader tjockare väggar och isolering vilket minskar värmeflödet. I sin förlängning ökar risken för mögelangrepp.

Generellt sett menar Christer Harrysson att det finns många skrönor kring passivhus som inte är bevisade.

Han menar att passivhus inte är en bättre lösning än lågenergihus med frånluftsvärmepump.

Så varför ska man krångla till det, frågar sig Christer Harrysson.

Publicerad 21 October 2019 00:00