Insändarskribenten är orolig för nedskärningar på biblioteken.

Insändarskribenten är orolig för nedskärningar på biblioteken. Foto: Adobestock

Nedskärning på biblioteken: "Blir både bestört och ledsen"

INSÄNT. Läser i dagens tidning om troliga nedskärningar i biblioteksverksamheten och blir både bestört och ledsen. Var finns den nämnd och bibliotekschef som med kraft tar fram alla de argument som finns för ett folkbibliotek i dagens samhälle?

Allt sedan folkbiblioteken startades i mitten av 1800-talet, har de varit viktiga för medborgarnas utbildning och välbefinnande.

Några exempel:

De svenska folkbiblioteken har utvecklats till att bli viktiga delar av samhället för utbildning (på egen hand eller i organiserad form).

Finna information/kunskap om allt från god och näringsriktig mat till förhållanden i omvärlden.

Läsning för ’nöjes skull’, d v s både fack- och skönlitteratur som skildrar andra människors liv och ge förståelse för hur andra tänker och är.

Uppmuntra nybörjarläsarna med ett stort utbud av lämplig litteratur.

En mötespunkt (inte minst för våra nyanlända, som där både har kunnat få läsning på lätt svenska och på sina hemspråk samt via bibliotekens fritt tillgängliga datorer kunnat hålla kontakt med släkt och vänner och fylla i alla de blanketter som behövs i Myndighets-Sverige).

Vem tror att skolan i dagens ekonomiska läge kommer att satsa och få medel för en motsvarande uppbyggnad för alla skolenheter?

Under årens lopp har Laholms bibliotek och dess företrädare sökt komma fram till samverkansformer med skolan och för några år sedan kom man i alla fall fram till siffror för vad skolbiblioteks-verksamhet kostar och vissa överenskommelser har utformats. Tack vare samordning med lokaler och mediabestånd har vissa skolor fått långt bättre bibliotek än på egen hand. Vem tror att skolan i dagens ekonomiska läge kommer att satsa och få medel för en motsvarande uppbyggnad för alla skolenheter?

Bokbuss är ett mycket kostnadseffektivt sätt att sprida biblioteksverksamhet ut i kommunens alla vrår, men nuvarande bokbuss är redan väldigt effektivt utnyttjad eftermiddagar och kvällar, den tid då invånarna har möjlighet att besöka den. Men man kan ju ha två bokbussar – det fanns ju på 1980-talet…

Redan på 1990-talet talade omvärldsanalytikern Bengt Wahlström om att ”samhället måste manifestera sig i lokalsamhället”, d v s för att invånarna skall tro på ett samhälle för alla, krävs att det finns i någon fysisk form, som t ex biblioteksfilialer, bankfilialer, postkontor, sjukvård m m. Vad hände förresten med tanken på att biblioteksfilialerna även skulle vara ”medborgarkontor” (som de faktiskt i viss mån fungerar som sedan länge) och inte enbart ett medborgarkontor under dagtid i centralorten?

Mig veterligen har inte verksamheten vid Laholms bibliotek fått några nya anslag för ny verksamhet, annars kunde man ju fundera över om det är dessa pengar man ska ta bort. Varför inte i stället söka bidrag för utveckling av biblioteksfilialerna från t ex Statens kulturråd eller Allmänna arvsfonden? Hur räddas kommunens budget av en besparing på 855 000 kr i förhållande till en omsättning på över en miljard kronor?

Ann-Christin Magnusson, pensionär men arbetade som bibliotekarie 1975-2017

Publicerad 06 September 2019 11:57